Sjunde skärvan.
För månen har en kraft som förnuftet aldrig haft och aldrig får - och då går det som det går.
Fast det gör det ganska mycket ändå. Det är så ofta jag saknar både måne och förnuft.
Men månen är typiskt bra. Heh, vilket påminner mig om att jag och Kersty bara är halvvägs igenom våra invigningsritualer. De borde återupptas nu när det börjar bli lite mörkare om nätterna igen. Än så länge ser jag vilka lockar jag klippte av, men inte länge till. Nå, som sagt borde ritualen fullföljas. Min ska utföras vid mörkmåne.
Månen är vacker. Det finns mycket vackert, men månen är en av mina favoritvackerheter. Andra är ljus, mörker, skuggor. Vitt, och svart och allt däremellan. Armringar, paljetter, rosor och istappar. Snöflingor, blommor, träd. Glas. Musik, och den sortens värme som kommer från en öppen eld. Hud, ögon, läppar. Himlen, och moln. Och stjärnor. Stearinljus. Rökelse, och rökslingor i luften. Imma på fönster, bärnsten. Minnen, regnbågssplitter, regn. Speglar. Frost, daggdroppar, andedräktsmoln när det är kallt ute. Sagor.
Det är vackerheter.
(Just nu är dessutom Vässarökapellet, havet, Martin, lagom vemodiga dikter, det stora träskrinet och bläckfläckade fingrar vackert.)
Jag tycker om vackra saker. De gör mig inte alltid glad, men jag tycker fortfarande om dem. Så är det bara.
Fast det gör det ganska mycket ändå. Det är så ofta jag saknar både måne och förnuft.
Men månen är typiskt bra. Heh, vilket påminner mig om att jag och Kersty bara är halvvägs igenom våra invigningsritualer. De borde återupptas nu när det börjar bli lite mörkare om nätterna igen. Än så länge ser jag vilka lockar jag klippte av, men inte länge till. Nå, som sagt borde ritualen fullföljas. Min ska utföras vid mörkmåne.
Månen är vacker. Det finns mycket vackert, men månen är en av mina favoritvackerheter. Andra är ljus, mörker, skuggor. Vitt, och svart och allt däremellan. Armringar, paljetter, rosor och istappar. Snöflingor, blommor, träd. Glas. Musik, och den sortens värme som kommer från en öppen eld. Hud, ögon, läppar. Himlen, och moln. Och stjärnor. Stearinljus. Rökelse, och rökslingor i luften. Imma på fönster, bärnsten. Minnen, regnbågssplitter, regn. Speglar. Frost, daggdroppar, andedräktsmoln när det är kallt ute. Sagor.
Det är vackerheter.
(Just nu är dessutom Vässarökapellet, havet, Martin, lagom vemodiga dikter, det stora träskrinet och bläckfläckade fingrar vackert.)
Jag tycker om vackra saker. De gör mig inte alltid glad, men jag tycker fortfarande om dem. Så är det bara.
posted by Elda at 5:05 em
5 Comments:
Vackra saker är bra... Speciellt om de medför en viss kännsla av melankoli. Som månen gör för mig... och regn. Fan... du har ju redan snott nästan allt vackert. Kommer inte på någor mer att tillföra, men jag ska fundera en stund.
Men, du får också använda mina vackerheter om du vill. Jag tror att jag har glömt en massa, men de där får duga tills vidare.
Tsk, regn är vackert, särskilt stilla sommarregn när solen hittat en lucka, och solljuset lyser på regnet. Och sovande människor. Särskilt små människor. Träd som lutar sig i vinden, sparvar som leker i regnvåta björkar, en stormig natt på stranden... och så mycket annat förståss
Mycket vackert finns det. Av många olika slag. En del ser man ofta, och en del ser man bara någon gång i livet.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Papper, bokstäver, ord. Träd. Havet, eller bara vågor som slår mot nästan vilken klippa som helst för den delen. Världen är full av underbara ting.
//JJ
Skicka en kommentar
<< Home