Nionde skärvan.
Och nog saknar jag mitt lejon. Mina tankar har irrat planlöst sedan jag lämnade honom. De oroar mig, tankarna. Eller, vissa av dem. De som tvivlar.
Älskar du honom, Eva? Älskar du honom, eller leker du bara? Känner du dig ensam, och uppför dig såhär bara därför? Är allt du sagt, allt du gjort, bara ett spel? Älskar du honom?
Då blir jag rädd. Rädd för mig själv.
Sedan minns jag vad Skalet har sagt.
"Man ska alltid följa sitt hjärta. Det är det enda man kan göra."
- Och om man inte kan följa sitt hjärta, vad gör man då?
"Då gör man ingenting."
Jag borde sluta låta mitt huvud lägga sig i saker.
Jag vet inte om jag älskar. Jag vet inte om jag kan älska, om jag ska vara ärlig. Återigen har jag börjat tvivla på min förmåga att känna starka känslor. Men jag vet att jag gör någonting som känns rätt. Det känns rätt, och jag tänker fortsätta tills det känns fel.
Älskar du honom, Eva? Älskar du honom, eller leker du bara? Känner du dig ensam, och uppför dig såhär bara därför? Är allt du sagt, allt du gjort, bara ett spel? Älskar du honom?
Då blir jag rädd. Rädd för mig själv.
Sedan minns jag vad Skalet har sagt.
"Man ska alltid följa sitt hjärta. Det är det enda man kan göra."
- Och om man inte kan följa sitt hjärta, vad gör man då?
"Då gör man ingenting."
Jag borde sluta låta mitt huvud lägga sig i saker.
Jag vet inte om jag älskar. Jag vet inte om jag kan älska, om jag ska vara ärlig. Återigen har jag börjat tvivla på min förmåga att känna starka känslor. Men jag vet att jag gör någonting som känns rätt. Det känns rätt, och jag tänker fortsätta tills det känns fel.
posted by Elda at 11:16 em
2 Comments:
Oroa dig inte, lilla syster. Alla kan älska. Det gamla Khadhavret trodde inte det heller, men så fel man kan ha. Lyssna på Skal och låt inte ditt huvud bestämma hur ditt hjärta ska känna så löser sig allt. Det lovar jag.
Klokt av dig. Man ska fortsätta när det känns bra och sluta när det känns dåligt.
Skicka en kommentar
<< Home