måndag, mars 13, 2006

Trettionde skärvan.

Nu har jag ringt. Jag är duktig. Psykolog, here I come. De ska ringa tillbaka om en tid imorgon. Jag hatar när sånt där tar tid, jag vill veta direkt. Hon sa någonting om en bedömningsgrupp. Ska de sitta och ta ställning till ifall jag mår tillräckligt dåligt för att få träffa någon? Känns ganska värdelöst, i så fall. Jag borde kanske ha överdrivit saker mer, om det är så det funkar. Men jag är inte deprimerad, inte just nu. Det har känts helt okej ett tag, och jag tror inte att man kunde kalla mig deprimerad förut heller. Smådeppig, på sin höjd. Mitt problem är väl snarare att saker helt enkelt inte funkar. Och att så fort någonting inte funkar, bryter jag ihop. Det går över fort, visserligen, men då är skadan redan skedd, på något vis.
(Av respekt för alla de som tvingas lyssna på mig, måste jag försöka med en psykolog förr eller senare. Jag gör det nu.)

3 Comments:

Blogger Nyllet said...

Psykologer är alltid värt att testa. Själv föredrar jag människor, men det är mest för att jag råkade ut för en jävligt dålig psykolog en gång i tiden. Jag tror att jag berättat den historien.

Anyway; det finns människor som inte tröttnar på att lyssna. Trots att de inte får betalt för det.

3:31 em  
Blogger Elda said...

Mjo, alltså, jag vet. En del människor lyssnar ändå, och de människorna är jättesnälla. Men det börjar kännas som att det inte räcker att få prata om allt med någon - jag behöver en lösning på grejerna också. Och där hoppas jag att en psykolog kan vara till hjälp.

8:19 em  
Blogger Nyllet said...

Jo, det är förvisso en poäng i det. Lycka till med att hitta en vettig psykolog.

Det är lite tråkigt med dåliga psykologer.

8:50 em  

Skicka en kommentar

<< Home