Sjuttonde skärvan.

En bror tillbaka. Det uppskattas, mycket. Liksom vykortet - alltid trevligt att inte glömmas bort.
Vägg... Ommöblerad, skulle man kunna säga. Den är tommare än förr, men jag tycker om det. Nu betyder sakerna någonting. Tidigare dränktes det viktiga i en massa skräp- nu får det äntligen ta den plats det förtjänar.

Verka i livet det goda du kan
På platsen där Herren dig ställde
Om än på din bana du prövningar fann
Se till att ej modet du fällde
Hur skönt när du vet dig ha torkat en tår
Ha lindrat en smärta, ha helat ett sår
När klockorna ringa i kvällen

Anitas dikt. Den är fortfarande lika vacker. Inte vacker på ett strålande, skimrande sätt. Snarare ett mjukt sken, en stearinljuslåga. Jag tycker om den.